Pilotområde närsorterat

Insamlingssystemet med separata tunnor är det som är beslutat i Sundsvalls kommun. Med det här insamlingssystemet kan vi fortsätta använda befintliga sopbilar och tunnor samt behålla samma antal transporter som idag. Det ger en effektiv och miljömässigt hållbar insamling.

Innan vi inför det nya systemet i hela kommunen under 2026 vill vi utvärdera hur det fungerar i praktiken. Vi har därför valt ut ett specifikt pilotområde som ska hjälpa oss att samla erfarenheter för att se hur vi kan underlätta innan det är dags att införa systemet i hela kommunen.

Det finns för- och nackdelar med båda systemen men vi har en rad anledningar använda separata tunnor istället för fyrfackskärl:

Systemet med separata tunnor är mer flexibelt och gör det möjligt för dig att anpassa storleken på tunnorna utifrån dina behov. Vissa hushåll kanske producerar mer plastförpackningar än andra medan andra har blöjbarn där blöjorna kräver större utrymme i tunnan för restavfall. Det är därför mer flexibelt med separata tunnor eftersom du då kan byta storlek på tunnorna utifrån just dina behov.

Separata tunnor är också gynnsamt för miljön då restavfallstunnan kommer att tömmas var sjätte vecka istället för varannan vilket gör att du kommer behöva sortera ut dina förpackningar för att få plats. Något som gör stor skillnad för miljön eftersom fler förpackningar då kan materialåtervinnas.

Vi sparar också resurser genom att genom att behålla de soptunnor vi redan har eftersom vi kan då fortsätta använda 38 000 fullt fungerande tunnor och slipper köpa in 45 000 nya fyrfackskärl. Vi behöver bara komplettera med tunnor för plast och papper.

Me det här systemet kan vi fortsätta använda de tvåfacksbilar vi redan använder idag. Det innebär att vi inte behöver bekosta inköp av nya bilar.

Det är bättre för miljön när vi använder bilar avsedda för samma typ av tunnor oavsett om vi ska tömma vid en villa eller ett flerfamiljshus. Ett fyrfackssystem för villor kräver två olika typer av bilar i verksamheten. Fyrfacksbilar för att tömma fyrfackstunnor hos villor och tvåfacksbilar för att tömma vanliga tunnor vid flerbostadshus. Det skulle alltså leda till fler transporter med två olika typer av fordon som åker till samma ställen runt om i kommunen.

Tunnan för pappersförpackningar är 240 liter. Tunnan för plastförpackningar är 190 liter, samma storlek som de flesta villor har på restavfallstunnan. Tunnan för matavfall är 140 liter. De fyra soptunnorna för matavfall, restavfall, plast- och pappersförpackningar kommer att tillsammans ha en bredd på 220 cm och uppta en yta på 1,6 m².

• Mått 240 liters tunna: bredd inkl. hjul 58 cm, djup 73 cm, höjd 107,2 cm.
• Mått 190 liters tunna: bredd inkl. hjul 57,5 cm, djup 70,5 cm, höjd 107,2 cm.
• Mått 140 liters tunna: bredd inkl. hjul 48,5 cm, djup, 55,5 cm, höjd 106,5 cm.

Systemet är flexibelt och du kommer kunna välja andra storlekar på tunnorna utifrån behov, men allt avfall ska vara sorterat. Vi undersöker hur vi i framtiden ska samla in glas- och metallförpackningar vid bostäder. Därför kan ytan komma att förändras.

Vi har utgått från en dimensioneringsmodell som vår branschorganisation Avfall Sverige har tagit fram. För att alla förpackningar ska rymmas i tunnorna kommer det krävas att du plattar till, viker dem och lägger mindre förpackningar inuti de större förpackningarna.

Packa dina mjukplastförpackningar i påsar, exempelvis brödpåsar. Använd den lilla svarta behållaren för att samla de mjuka plastförpackningarna.

Pappersförpackningar kan du packa ner i andra, större pappersförpackningar som exempelvis fruktpåsar, skokartonger, flingpaket.

De nya tunnorna är inte anpassade för att rymma stora pappers- och plastförpackningar, exempelvis kartong och frigolit till en TV. Den typen av skrymmande förpackningar lämnar du till en återvinningsstation. Du kan även behöva lämna på återvinningsstationen om du vid något tillfälle fått extra mycket förpackningar efter större tillställningar och högtider.

Tömningsschemat för närsorterat är enkelt.

Sopbilen kommer varannan vecka. Den tömmer alltid tunnan för matavfall och övriga tre tunnor töms med sex veckors mellanrum (se bild). Varje gång du ställer ut tunnan för matavfall ställer du även ut en av de andra tunnorna enligt ett specifikt tömningsschema. Det betyder alltså att utrymmet respektive tunna för restavfall, plastförpackningar och pappersförpackningar ska räcka sex veckor innan de töms igen.

Du som ingår i pilotprojektet för närsorterat har ett specifikt tömningsschema. För att veta vilka tunnor som skall ställas ut och när kan du ladda ner tömningsschemat här nedan.

Tömningsschema för pilotområdet (pdf, öppnas i nytt fönster) Pdf, 331 kB, öppnas i nytt fönster.

Plast- och pappersförpackningar är de vanligast förekommande förpackningsslagen som täcker de varor vi dagligen använder i hushållen. Det är de förpackningsslagen som står för de stora volymerna.

I plockanalyser ser vi också att det är just plast- och pappersförpackningar som slängs felaktigt i restavfallet i stället för på återvinningsstationen.

Hur insamlingen av glas- och metallförpackningar ska gå till är ännu inte beslutad. Enligt den nya lagstiftningen ska alla hushåll ha fastighetsnära insamling av samtliga förpackningsslag 2027.

För att det ska bli en hållbar och effektiv insamling behöver vi även titta på andra lösningar än insamling i separata tunnor. Detta eftersom glas- och metallförpackningar kommer att ge mindre volymer och kan hämtas relativt sällan.

Glas- och metallförpackningar lämnas därför fortsatt på en återvinningsstation.

Är du osäker på vad som räknas som förpackning så kan du alltid ställa dig själv frågan: "Har jag köpt den för det som var inuti?". Är svaret ja så är det troligtvis en förpackning. Exempel på plastförpackningar som kan återvinnas är:

• Mejeriburkar
• Plastflaskor
• Brödpåsar
• Ketchupflaskor
• Ostpåsar
• Tandkrämstuber
• Chipspåsar
• Snusdosor
• Tvålpumpar
• Frigolit

Samla gärna ihop mjukplast i en plastpåse. Du behöver inte skölja ur förpackningarna om du inte vill men de behöver vara tömda på sitt innehåll. Plastflaskor med pant ska pantas.

Är du osäker på vad som räknas som förpackning så kan du alltid ställa dig själv frågan: "Har jag köpt den för det som var inuti?". Är svaret ja så är det troligtvis en förpackning. Exempel på pappersförpackningar är:

• Mjölk- och filpaket
• Pasta- och flingpaket
• Mjölpåsar
• Tetraförpackningar
• Pappersbärkassar
• Mindre mängder wellpapp
• Omslagspapper
• Äggkartong
• Kartonger
• Toalett- och hushållspappersrullar

Du behöver inte skölja ur förpackningarna om du inte vill men de behöver vara tömda på sitt innehåll. För att få plats i tunnan är det viktigt att vika ihop och platta till förpackningarna och förpacka de mindre kartongerna i de större. Det fungerar att lägga förpackningarna i papperspåsar från mataffären men inte i plastpåsar. Har du större förpackningar som inte ryms i tunnan kan du lämna dessa på en återvinningsstation. Större mängder wellpapp kan du lämna på våra återvinningscentraler.

Avfall som inte går att återvinna, så som blöjor, tandborstar och toaborstar. Den här fraktionen kallades tidigare hushållsavfall.

Många förpackningar räcker att bara tömma och skölja ur. De behöver inte rengöras för återvinningens skull men kan vara bra av hygieniska skäl. Främst för att de inte ska ge upphov till dålig lukt under tiden de mellanlagras och transporteras.

Energiåtgången för att diska ur förpackningarna äter inte upp miljönyttan med återvinningen. Nej, så mycket energi går det inte åt att rengöra en förpackning. För att inte slösa med energi är det naturligtvis bra att inte rengöra förpackningarna under rinnande varmvatten.

Det är det material som det finns mest av som bestämmer hur det ska sorteras. Om de olika materialen är lätta att separera ska de skiljas åt. Det ska inte krävas verktyg för att dela materialen.

Att sortera matavfall är också obligatoriskt i hela landet från 2024, men Sundsvalls kommun har fått dispens till dess att vi inför fastighetsnära insamling av förpackningar. Därför får alla hushåll en tunna för matavfall tillsammans med tunnorna för förpackningar.

Det är oftast matrester som börjar lukta illa. De ska slängas i den bruna tunnan för matavfall som töms varannan vecka. Det minskar risken för lukt.

Blöjor slängs i restavfallet och för att undvika lukt kan man vara noga med att knyta igen plastpåsen de ligger i.

Systemet med förpackningsstationer som finns idag fungerar inte tillräckligt bra. Plockanalyser visar år efter år att ungefär en tredjedel av det som ligger i restavfallet/vanliga soptunnan är förpackningar.

Därför har regeringen beslutat om nya regler som ska göra det enklare att sortera sitt förpackningsavfall. Kommunerna har fått ansvaret för insamlingen av hushållens förpackningsavfall. Från och med 2027 ska alla hushåll ha fastighetsnära insamling.

Det innebär att du som husägare sorterar dina använda plast- och pappersförpackningar i soptunnor på gården och får dem hämtade av oss på MittSverige Vatten och Avfall.