Så här tycker pilothushållen om närsorterat

Vi har samlat ihop citat från hushållen för att visa hur tankarna går. Det är inte alla kommentarer men dock en god representation av vad många tyckte.

"Har för liten tomt för detta."

"Bättre än att åka i väg på sortering."

"Jag var orolig för detta men det rymdes precis på min tomt, vilket var glädjande."

"Ok, men bilden är att det kommer bli svårare under vinterhalvåret när snöskottningen blir besvärligare pga av tunnorna."

"Det har fungerat bra men skulle behöva tätare tömningar."

"Om man skulle vara bortrest och missa en grön tömning skulle man få problem av bibliska mått. Soptömning borde inte behöva vara livets viktigaste fråga. Det här systemet med tömning var sjätte vecka av hushållsavfall är inte bra kommunservice."

"Tack vare utskickat schema och SMS funkar det."

"Med blöjbarn är det orimligt med tömning av restavfall var sjätte vecka. De jäser härligt i solen på sex veckor."

"Vi har varit oroliga att det ska bli fullt i den gröna soptunnan då vi har småbarn med blöja men än så länge går det bra. Allt som allt fungerar det bra!"

"Det har fungerat bättre än förväntat. Vi uppskattar särskilt det sms som påminner om vad som ska tömmas och när. Det ska bli spännande att se om det funkar lika bra under hösten när vardagen är här och vi är mer hemma."

"Det kommer att bli problem under vinterhalvåret då det under dagens klimatförändringar faller mestadels tung blötsnö som dessutom plogas upp på trottoarer. Det gör det mycket svårt att sätta ut tunnorna. Snöröjning och sophämtning ska samarbeta vilket inte sker idag."

"Hade hellre sett 2 tunnor med olika fack som i Timrå"

"Det har varit fantastiskt skönt och smidigt. Vi har gemensamma tunnor för 10 hushåll och det fungerar mycket bra. Vi vill verkligen inte att provperioden ska ta slut. En av våra grannar som aldrig sorterat innan har plötsligt full koll och viker duktigt ihop sina kartonger. Om ni kan hitta en bra lösning för fakturering så betalar vi gärna några kronor extra bara den här servicen permanentas så fort som möjligt."

"Man måste åka till insamlingen i vilket fall med glas, metall och tidningar. Konstig lösning att endast samla in vissa fraktioner och inte alla. Det finns förbättringspotential."

"Över förväntan att tunnor ej blev överfulla."

"Mycket pyssel med att sortera rätt."

"I dagsläget är det stora problemet att den gröna tunnan blir full pga. blöjbarn i familjen. Det skulle lösas med tätare tömningar."

"Har fungerat bättre än väntat. Är bara bristen på plats att ha tunnorna som är problemet. Har inte tömt tunnorna vid varje tillfälle, endast en per tunna. Rymmer mycket."

"Vore tacksam för delgivning av resultatet av utvärderingen för övrigt. Avsaknad av medborgardialog före det politiska beslutet om närsorteringens utformning har skapat en negativ känsla för processen. Bristande demokrati är inte förtroendeskapande."

"Inte speciellt snyggt där radhus är."

"Detta har blivit en ögonöppnare för hur mycket plast vi förbrukar."

"Vi vuxna har haft lätt att sortera. Däremot har det varit en inlärningsperiod avseende mjukplastsortering för ungdomarna i familjen."

"Restavfall hämtas nu var 6:e vecka vilket gör att den tunnan alltid luktar illa."

"Upplevelsen är mycket bra. Dessutom lärde sig vår 7-åring direkt att sopor ska sorteras och han blev mycket noggrann. Mycket enklare och roligare att sortera hemma än att stå vid returåtervinningen."

Vi ställde frågan vid två tillfällen, en gång innan pilotprojektet startade och en andra gång när de deltagande hushållen provat närsorterat i några månader.

Vid det första tillfället i maj/juni var 16 % mycket positiva, 23 % positiva, 26 % neutrala, 15 % negativa och 20 % mycket negativa.

Vid det andra tillfället i september var 20 % mycket positiva, 33 % positiva, 25 % neutrala, 13 %negativa och 9 % mycket negativa.

Här kan vi se att antalet hushåll som är mycket negativa minskade drastiskt under perioden medan de positiva ökade. Även om det finns vissa utmaningar med närsorterat så har det fungerat bättre än många trott.

I den andra enkäten i september frågade vi om hushållen tycker att närsorterat gjort det enklare att sortera under perioden.

46 % svarade "Ja", 22 % svarade "Nej", 31 % svarade "Oförändrat" och 1 % svarade "Vet ej"

Relativt många tycker att det blivit enklare att sortera när det sker hemmavid. De som upplever att det blivit sämre har upplevt att det är trångt på tomten, restavfallstunnan fylls snabbt med ill exempel blöjor eller att de upplever dålig lukt från tunnorna.

I den andra enkäten i september frågade vi om hushållen hade använding för foldern med sorteringsguide de fick i samband med starten

64 % svarade "Ja", 36 % svarade "Nej",

En del av de som svarade nej skrev att de redan har god kännedom om hur man sorterar och att guiden inte lärde dem något nytt. Men drygt två tredjedelar tycker att de haft nytta av den.

En av farhågorna innan pilotprojektet var att tömningsintervallen inte skulle räcka till. Därför ville vi ställa frågan om någon eller några tunnor blivit överfulla under perioden.

Hälften av hushållen svarade att de blivit det. Det var framför allt tunnan för pappersförpackningar som blivit överfull. Även tunnorna för restavfall och plastförpackningar hade fyllts innan tömning kunde ske.

Av de som fått fulla tunnor svarade 54 % att pappersförpackningstunnan blivit full innan den kunde tömmas. 25 % fick en full tunna plastförpackningar någon gång under perioden. 19 % hade svårt att få restavfallstunnan att räcka till och 2 % svarade matavfallstunnan.

En annan oro var att det skulle lukta illa från soptunnorna på grund av att de töms var sjätte vecka så det var något vi ville undersöka hos pilotgruppen.

54,6 % av hushållen uppevde dålig lukt och 45,4 % svarade att de inte känt någon lukt. 39 % av de som upplevde lukt angav att den kom från tunnan för matavfall. 30 % svarade restavfall och 25 % tunnan för plastförpackningar. Bara 6 % svarade att tunnan för pappersförpackningar luktade.

Av de som upplevde lukt angav 39 % att lukten kom från matavfallstunnan, 30 % att tunnan för restavfall luktade, 25 % angav tunnan för plastförpackningar och 6 % tunnan för pappersförpackningar.

Rutinerna för tömning av matavfall har inte förändrats sedan tidigare men det är inte ovanligt att det uppstår lukt under sommarmånaderna. Man kan minimera risken för det genom att inte fylla matavfallspåsen för mycket så att det fortfarande går att vika ihop och stänga toppen av påsen.

Restavfall kan börja lukta med det nya sex veckorsintervallet om man till exempel har mycket blöjor. För att minimera lukten kan manse till att försluta blöjpåsarna så att mindre mängd lukt hittar ut.

Sidsjö har många små tomter och vi ville se hur tunnorna ryms och hur man kan hantera dem. En av frågorna i den andra enkäten var om hushållen fått det att fungera med de nya tunnorna på fastigheten.

Majoriteten tyckte att det fungerat OK (38 %) men flera upplevde att det fungerat dåligt (17 %) eller mycket dåligt (22 %).

En del av de svarande nämner också en oro för hur det blir till vintern då risken för platsbrist ökar med snöhögar på tomten.

En överraskande var att flera som hade en negativ upplevelse av att få plats med tunnorna ändå svarade att de hade en positiv inställning till närsorterat. Fördelarna väger upp nackdelarna med det nya systemet.

Vi ville också veta om hushållen behövt åka iväg till återvinningsstationen med pappers- och/eller plastförpackningar under perioden.

Vissa gånger behöver man göra det om man köpt något som har en skrymmande förpackning till exempel en TV eller någon möbel då tunnan hemma inte räcker till. Ett annat scenario är att man åker till stationen för att tunnan blivit full.

60 % har besökt återvinningstationen en gång i månaden eller mer sällan. Vissa skrev också att de inte besökt stationen alls under perioden.

13 % besökte den en gång i veckan, 22 % varannan vecka och 5 % två eller flera gånger i veckan.

Vi utreder just nu hur insamlingssystemet för glas- och metallförpackningar kommer att se ut för att framöver kunna införa hämtning av dessa fraktioner. Därför är det intressant att undersöka hur ofta deltagarna i pilotområdet lämnat de två fraktionerna på återvinningsstationen under perioden.

59 % har besökt återvinningstationen en gång i månaden eller mer sällan för att lämna glas eller metallförpackningar.

15 % besökte den en gång i veckan, 22 % varannan vecka och 4 % två eller flera gånger i veckan.