• Det främsta skälet är skärpt miljölagstiftning. Till exempel har en förbränningsskatt införts, som innebär att våra kostnader för hantering och behandling av avfallet ökar med 2,5 miljoner kronor per år. Priset på utsläppsrätter påverkar också, ju mer plast vi har i restavfallet, desto mer koldioxid sprids vid förbränning och ju mer tvingas vi betala. Ju mindre avfall vi genererar i Sundsvall, desto lättare har vi att hålla nere taxan.
• Lagstiftning gör även att våra leverantörer får ökade miljökrav att hantera vilket höjer kostnaderna. Våra kostnader utgörs till 85 procent av upphandlade tjänster, så varje indexuppräkning av avtalen eller ny upphandling driver på kostnader utan att vi kan påverka så mycket. Papperskostnader är ytterligare ett exempel, som gjort att kostnaden för matavfallspåsar stigit.

Vi arbetar med informationsinsatser, till exempel miljöalmanackan och sorteringsguiden. Tyvärr har pandemin gjort att vi tvingats flytta fram planerade aktiviteter. Men kommunikation är svårt, vi bedömer att ”Greta-effekten” gjort mer för att minska konsumtion och öka utsorteringen på kort tid än vad vårt nötande under många år gjort.

Nej, men vi jämför taxan, och den ska ju täcka verksamhetens kostnader. Så om vi gör ett antagande att har vi en låg taxa (vilket vi fortfarande har jämfört med andra kommuner) så har vi också jämförelsevis låga kostnader. Men det är svårt att jämföra, dels för att vissa kommuner delfinansierar avfallshanteringen med skattepengar, dels för att det ser olika ut vad som ingår i taxan. Betalar man extra för att lämna på återvinningscentraler till exempel?

Nej. Vi tog bort den för ett antal år sedan eftersom det inte stämde överens med lagens krav på att alla kunder ska behandlas lika och inte någon grupp får särbehandlas. Av samma skäl tog vi även bort barntaxan.

Det kommunala avfallsmonopolet gäller bara gröna och bruna tunnan, det vill säga det kommunala avfallet, så insamling av förpackningar och övrigt verksamhetsavfall ska man liksom tidigare beställa av annan leverantör.

• Det finns ett förslag just nu på att producenterna ska finansiera insamlingen av förpackningar i glas (färgat, ofärgat), papper och kartong, plast och metall, men att kommunen ska stå för själva genomförandet. Detta ska vara infört i samtliga kommuner senast 2026 enligt förslaget. Det finns dock inget beslut.
• Vid ett införande finns flera alternativa lösningar, antingen ett flerfackskärl, där tunnan är uppdelad i fack för de olika förpackningsslagen och restavfall och matavfall, eller optisk sortering, där du har olika färger på plastpåsar beroende på vilken typ av avfall du lagt i dem och så sorteras de i nästa steg, eller ett kärl för vardera avfallsslaget/-fraktionen.

Lagen styr att det bara är kommunen som får frakta kommunalt avfall (tidigare kallat hushållsavfall). Det är inte heller tillåtet att lämna restavfall eller matavfall på återvinningscentralen eftersom det skulle bli en sanitär olägenhet. På en återvinningsstation ska man bara lämna tidningar och förpackningar.

Ja vi har tittat och följt kommuner som testat. De ser ingen minskning av transporter efter att ha infört sensorer i tunnorna. Slutsatsen är att det skulle funka om hela områden var synkade och anslöt sig till systemet. Viss vinst skulle vi kunna få om tekniken införs till flerfamiljshus, där ser vi att vi har mycket ”luft i systemet”, det vill säga tömmer halvfulla tunnor. Men tekniken är ganska dyr än så länge.

Risk för lukt finns absolut, särskilt sommartid. Däremot är soptunnorna skadedjurssäkra så inga råttor kan ta sig in i dessa. Den bruna tunnan kommer alltid tömmas var fjortonde dag. Om du inte sorterar matavfall, utan slänger det i din gröna tunna så måste du ställa ut den var fjortonde dag för tömning.

Varje bil kör längre när den inte blir full lika snabbt.