Sundsvall - vattenstaden

Sundsvall har ett av Europas bästa kranvatten, men så har det inte alltid varit. Tillgången till rent vatten har präglat Sundsvalls historia och är något som också kommer påverka oss i framtiden.

Vattnets historia i Sundsvall

I vår del av världen är det lätt att ta för givet att tillgången till rent och friskt dricksvatten alltid kommer vara en självklarhet. För 130 år sedan var detta långt ifrån någon självklarhet i Sundsvall utan en lyx som var få förunnat.

Staden vid sjön

I slutet av 1640-talet beslutade staten om en förflyttning av Sundsvall med en stadskärna närmre havet. Så gott som alla städer har en placering beroende av tillgången till dricksvatten. I Sundsvalls fall flyttades stadskärnan till en idag försvunnen sjö, Östra tjärnen, som då låg där Vängåvan ligger idag. Några år senare stadgades det att tjärnen skulle hållas ren och inte fick användas till att byka eller tvätta och Sundsvall hade därmed fått sitt första exempel på ett vattenskyddsområde.

Koleran bereder väg för rent vatten

När koleran anlände till staden i mitten på 1800-talet banade sjukdomen faktiskt väg för rent vatten då lösningen på kolerautbrotten var att ge stadsinvånarna i Sundsvall bättre vatten och avlopp. I stadsfullmäktiges protokoll från den 21 maj 1875 finns ett historiskt beslut nedtecknat ”Beslutar Herrar Stadsfullmäktige att staden skall förses med vattenledning? Besvarades med ”ja”. När vattenverk och vattenledning från Sidsjön stod klara år 1878 innebar det ändå inte att hela Sundsvall hade försetts med vatten i likhet med dagens standard. För allmänheten innebar det i praktiken att det fanns ett antal ”allmänna utkastare” att nyttja. De som dock kände skillnaden direkt var de kvinnor och barn som hade ansvar att bära hem vattnet till hushållen, avstånden hade kortats och tillgängligheten ökat. Rinnande vatten nära hemmet var ett fantastiskt steg mot ett bättre liv i Sundsvall.

Mer vatten behövs åt Sundsvallsborna

I början av 1890-talet hade ungefär 8000 av de då cirka 14000 av stadens invånare direkt tillgång till vatten. Alltjämt som staden växte ökade också behovet av att bygga ut vattenledningsnätet ytterligare. Redan i mitten av 1890-talet konstaterade man att huvudledningen från Sidsjön utnyttjades till max och vattnet räckte inte riktigt till i Sundsvall. Det inkom allt fler skrivelser från gårdar som behövde vatten och omkring år 1902 började stadsfullmäktige att ändra sin syn på ytterligare utbyggnad av vattenledningsnätet. Räknar man antalet anslutna tomter så ökade de från 47 procent av tomterna år 1905 till 60 procent år 1910. Under 1910- och 1920-talen byggdes vattenledningsnätet ut i en ganska jämn takt. Fortfarande kom det dock önskemål från Sundsvallsbor som ville få tillgång till VA-systemet men som stadsfullmäktige ansåg sig inte ha möjlighet att tillmötesgå.

Äntligen nytt dricksvatten

Under den senare delen av 1940-talet avlöste utredningarna om förbättrad vattenkapacitet varandra men behovet av ett tillräckligt tjänligt vatten var också stor. Man påbörjade därför ett nytt spår – utreda möjligheterna till ett grundvattenverk vid Ljungan. Efter många års utredningar och provborrningar stod det klart år 1952 att Grönsta var rätt plats. Vattentäkten i Grönsta vid Ljungan saknar motsvarighet i Sverige när det gäller mängd av sådan kvalitet. Ljungans vatten tränger igenom gruslagren och fyller på så vis på det grundvatten som finns i grusåsen. I genomsnitt har vattenledningen från Grönsta levererat 140 liter i sekunden i över 40 års tid.

Ett av Europas bästa vatten finns i Sundsvall

I Sundsvall har vi ett av Europas bästa vatten. Vattnet från Grönsta vattentäkt strax utanför Sundsvall är klassat som naturligt mineralvatten av Livsmedelsverket. Det finns bara 13 vatten med den klassningen i hela Sverige och vi är ensamma om att en hel vattentäkt klassats och att ett så fint vatten används till allmän vattenförsörjning. Vi har en unik natur som ger massor av naturligt rent grundvatten via Indalsälvens och Ljungans stora flöden. Det renas effektivt genom grusåsar på samma sätt idag som det har gjort sedan istiden. Eftersom vattnet är så pass rent kan det dessutom transporteras direkt till vattenkranen utan att behöva passera något vattenverk.

Framtidens vatten och utmaningar

Vi har idag ett fantastiskt dricksvatten som håller en hög kvalité, men sättet vi lever på, klimatförändringar och andra hot spelar stor roll för hur vårt dricksvatten och dess kostnader kan påverkas i framtiden.

Konsekvenserna av klimatförändringar

Ett varmare klimat innebär också att vattnet blir varmare. Något som i sin tur medför en ökad tillväxt av mikroorganismer som både kan skapa störningar i ledningsnätet och samtidigt kräver nya och dyrare reningsprocesser. Klimatförändringarna innebär också en ökad risk för extremväder som orsakar översvämningar, ras och skred vilka alla kan påverka distributionen av dricksvatten och ledningsnätet.

Kemikalier i samhället

Kemikalier och andra miljöfarliga ämnen hör inte hemma i naturen. Många av dem bryts inte ner, vilket medför en risk att de hamnar i dricksvattnet och i sin tur påverkar människors hälsa. Reningsprocessen för att rena dricksvattnet från miljöfarliga ämnen är dessutom väldigt kostsam.

Ökade krav

Krav från EU påverkar dricksvattenleverantörerna i Sverige. Genom strängare regler, som måste efterföljas, försäkras leverans av ett säkert och hälsosamt dricksvatten.

Behålla kunskapen om våra anläggningar

I dagens samhälle där det mesta sköts via olika digitala system finns en risk att kompetensen tappas kring hur en dricksvattenanläggning sköts manuellt, vilket till exempel är viktigt vid en krissituation.