Verkstad, garage och biltvätt

Det är viktigt att det vatten som släpps ut från reningsverket innehåller så låga halter av skadliga ämnen som möjligt.

Miljöskyddsåtgärder för verksamheter anslutna
med oljeavskiljning* till avloppsledningsnätet

Det finns några saker att tänka på för verksamheter med oljeavskiljare ansluten till avloppsledningsnätet.

Oljeavskiljare

• Garage ska i första hand vara avloppslöst. Om avlopp finns och smältvatten kan uppstå ska
  oljespärr installeras. Finns spolmöjlighet/tappkran ska lokalen vara utrustad med slam- och oljeavskiljare.
• För de anläggningar som har anslutning till avloppsledningsnätet gäller att de har tillräcklig rening så att vattnet inte överskrider gränsvärdena i ” Krav på utsläpp av avloppsvatten till det kommunala avloppsledningsnätet ”.
• Vid nyetablering av verksamhet där rening krävs ska en oljeavskiljare av klass 1 (enligt standarden SS-EN 858) installeras.
• Tankar och distributionsytor ska normalt vara försedda med tak och plattan skall utgöras av tätt material samt luta mot ränna eller brunn. Omgivande ytor får inte luta mot spillplattan. Avloppsvattnet ska ledas via avskiljarsystem till spillvattennätet.
• Oljenivålarm ska finnas till oljeavskiljaren (både optiskt och akustiskt). Larmet ska kontrolleras varje månad.
• Tömning av hela slam- och oljeavskiljaren, d.v.s. olja, slam och vatten, bör ske när 50% av
  slamvolymen eller 80% av lagringskapaciteten för olja är fylld. Efter tömning ska avskiljaren återfyllas med vatten för att avskiljaren ska fungera som det är tänkt. Vid toppsugning ska även slamnivån kontrolleras eftersom den har inverkan på avskiljarens funktion. Tömning ska ske av godkänd entreprenör med tillstånd att transportera farligt avfall.
• Avskiljarsystemet bör besiktas minst vart femte år av auktoriserad enligt STOR/ackrediterad av SWEDAC enligt SS EN 858-2.

* Exempel på oljeavskiljning är oljespärr, oljeavskiljare m.m.

Kemikalier och farligt avfall

• Oljefat och övriga kemikalier ska vara invallade eller placerade i lokal där läckage inte kan
  nå avloppet. Invallningen ska kunna rymma den största behållarens volym +10 % av övriga behållares volym.
• Vatten från detalj- och motortvätt får inte avledas till avskiljarsystemet utan ska tas om hand som farligt avfall.
• Använd kylarglykol får inte tillföras avloppsnätet på grund av sin giftighet mot mikroorganismerna vid reningsverket. Det ska tas om hand som farligt avfall.
• Produkter som används vid biltvätt ska vara anpassade till den reningsanläggning som finns. Produkterna bör uppfylla kraven för miljömärkning med Svanen eller Bra Miljöval eller ingå i Kemikaliesvepets listor över godkända fordonstvättmedel eller särskilda avfettningsmedel, naturvardsverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• Säkerhetsdatablad för kemiska produkter ska finnas tillgängligt på anläggningen.

Övrigt

• Verkstadsgolv bör i första hand torrstädas (sopning, dammsugning). Om verkstadsgolvet behöver skuras ska skurvattnet samlas upp och renas innan det leds till avloppet, alternativt tas omhand för rening externt.
• Fordonstvättar ska vara utrustade med återströmningsskydd till dricksvattennätet.
• Lämplig provtagningspunkt för automatisk provtagning på utgående vatten ska finnas. Ritning över anläggningen med korrekt provtagningspunkt tydligt angivet ska finnas tillgängligt på anläggningen.
• Tvättanläggningen får inte användas då reningsanläggningen inte fungerar. Bräddavlopp får inte förekomma. Vid haveri ska tvätten stängas.

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har dessa riktlinjer gemensamt tagits fram av huvudmännen för VA-verksamheterna i Sundsvall, Timrå och Nordanstig samt kommunernas miljökontor. Riktlinjerna utgör en del i den individuella prövning som görs för varje enskild verksamhet inom Sundsvall, Timrå och Nordanstig Vatten AB:s verksamhetsområden.

Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken och det slam som bildas under reningen innehåller så låga halter av miljöskadliga ämnen som möjligt. Ett sätt att klara detta är att minska utsläppsmängderna av sådana ämnen från olika källor i samhället. En av dessa källor är fordonstvättarna.

Definition av anläggningstyp

Utifrån de krav som ställs i dessa riktlinjer indelas fordonstvättarna efter antal tvättar i stora och små anläggningar.

• Stora anläggningar: Anläggningar där mer än 1000 tvättar av personbilar alternativt 200 tvättar av lastbilar, bussar eller andra vägfordon sker per år. Dessa anläggningar
  omfattas av krav på årlig provtagning.
• Små anläggningar: Anläggningar där färre än 1000 tvättar av personbilar alternativt 200 tvättar av lastbilar, bussar eller andra vägfordon sker per år. Dessa anläggningar omfattas inte av krav på årlig provtagning. VA-huvudmannen eller kontrollmyndighet kan ändå begära att prover tas vid behov.
  

Samtliga anläggningar omfattas av Miljöskyddsåtgärder för verksamheter anslutna med oljeavskiljning till avloppsledningsnätet. Samtliga anläggningar omfattas av Miljöskyddsåtgärder för verksamheter anslutna med oljeavskiljning till avloppsledningsnätet.

Provtagnings- och rapporteringsanvisningar för stora anläggningar och nystartade anläggningar

Analysparametrar

• Dygnssamlingsprov för analys av bly, kadmium, nickel, krom, zink, koppar samt oljeindex
• pH mäts på plats (stickprov) vid två tillfällen under provtagningsdygnet

Antal prover och tid för provtagning

• Ett dygnsprov ska tas under vinterhalvåret (november-april). Med dygnsprov menas provtagning under ett dygn (verksamhetens öppettider) och då tvättning sker vid anläggningen.
• För nystartade verksamheter skall minst ett prov tas inom 3–12 månader från att verksamheten startat. Dygns- eller veckosamlingsprov under vinterhalvåret (november-april).
• Provtagning ska vara representativ, dvs. ske då verksamhet pågår.

Provtagning

• Provtagning skall utföras av sakkunnig provtagare. Denne ska vara utbildad provtagare med
  dokumenterad kompetens enligt SNFS 1990:11, MS: 29, bilaga 1 eller motsvarande.
• Provtagning ska ske med automatisk provtagare på utgående behandlat tvättvatten. Provtagning ska genomföras flödesrelaterat eller tidsstyrt under den tid vatten lämnar anläggningen (vid tidsstyrning väljer man tvättanläggningens öppettider och prov ska uttas minst var 15:e minut). Vid provtagningstillfället ska tvätten vara igång som vanligt och ingen rengöring av tvätthallen får ske då detta kan påverka resultatet.
• Provtagning görs vid ett tillfälle när inte något av reningsstegen nyligen är tömda. En tumregel är att det ska vara närmare i tid till nästa tömning än från senaste tömning.

Redovisning av provtagning

Rapport över provtagningen och analysprotokoll (kopior) skall skickas till kommunens miljökontor, senast den 31 maj. Rapporten ska innehålla:

• Beskrivning av provtagningsförfarandet. Bland annat ska det framgå vem som utförde
  provtagningen och när, om provtagningen var flödesrelaterad eller tidsstyrd samt
  provtagningspunktens placering. Antal tvättade fordon och vattenförbrukning vid
  provtagningstillfällena. Antal tvättade fordon per år.
• Senaste datum för tömning av oljeavskiljare före respektive provtagningstillfälle.
• Ansvarig person på anläggningen.
• Vilka tvättkemikalier som används och årlig förbrukning.
• Kopia på analysprotokollen.
• En redovisning där resultaten från provtagningen jämförs med angivna värden i tabellen nedan. Det ska tydligt framgå om något värde överskrids.
• Förslag till eventuella åtgärder.

Vid första tillfället:

• Beskrivning av reningsanläggningen. Ange även eventuell recirkulationsgrad för anläggningen.
• Dimensionering av oljeavskiljare
• Ritning över anläggning och provtagningspunkt

Observera att miljökontoret eller VA-huvudmannen även kan ställa krav på annan provtagning eller på att resultaten redovisas på annat sätt, till exempel mängd föroreningar per tvättat fordon.

¹ Kadmium förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men tillåts inte från industri.
² Sexvärt krom ska reduceras till trevärt före behandling i internt reningsverk.

Tabellen är ett utdrag ur MittSverige Vatten & Avfalls ”Riktlinjer vid utsläpp av avloppsvatten för industrier och andra verksamheter”

Ovanstående parametrar bedöms vanligt förekommande vid fordonstvättar, men fler gränsvärden finns att beakta.

Krav på utsläpp av avloppsvatten till VA-nätet

För att skydda ledningsnät och processen i reningsverken samt den personal som arbetar i dessa miljöer är det viktigt med kontroll på vad som tillförs avloppsledningsnätet.

Vattentjänstlagen (SFS 2006:412) och ABVA (Allmänna bestämmelser för vatten- och avloppsanläggningar) reglerar abonnenternas brukande av allmän VA-anläggning. Där framgår att ledningsnätet inte får tillföras sådant som kan skada ledningar eller störa reningsprocessen. VA-huvudmannen är inte heller skyldig att ta emot avloppsvatten som väsentligt avviker från normalt hushållsspillvatten. VA-huvudman är här Sundsvall Vatten AB, Timrå Vatten AB respektive Nordanstig Vatten AB. VA-huvudmannen har också rätt att kräva ersättning för uppkomna skador.

För andra parametrar än de som ingår i tabellerna görs en bedömning av VA-huvudmannen från fall till fall. Att ett ämne inte finns i tabellerna innebär inte att det fritt får tillföras avloppsledningsnätet. Högre krav än de värden som är listade i tabellerna kan ställas om det finns speciella skäl eller recipienten kräver det.

Fastighetsägaren är ansvarig för utsläpp av avloppsvatten från fastigheten och därmed för att följande gränsvärden hålls.

Gränsvärden för parametrar som kan skada ledningsnätet

För att få släppa avloppsvatten till det kommunala avloppsledningsnätet ska värdena i tabell 1 inte överskridas, inte ens under kort tid.

Gränsvärden för parametrar som kan påverka reningsprocessen eller slamkvaliteten

Enligt Vattentjänstlagen (SFS 2006:412) och ABVA (Allmänna bestämmelser för vatten- och avloppsanläggningar) är VA-huvudmannen är inte skyldig att ta emot avloppsvatten som väsentligt avviker från normalt hushållsspillvatten. Sundsvall Vatten AB, Timrå Vatten AB och Nordanstig Vatten AB betraktar avloppsvatten med högre halter än de listade i tabell 2 som att det väsentligt avviker från normalt hushållsspillvatten, det vill säga att det är ett industriavloppsvatten. Industriavloppsvatten får inte tillföras avloppsledningsnätet i annat fall än då VA-huvudmannen och abonnenten särskilt avtalat så (skriftligt).

⁴ Kadmium förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men tillåts inte från industri
⁵ Sexvärt krom ska reduceras till trevärt före behandling i internt reningsverk
⁶ Kvicksilver förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men tillåts inte från industri
⁷ Kemikalieförteckningen tillsammans med Kemikalieinspektionens prioriteringsverktyg PRIO och Begränsningsdatabasen utgör en grund för att identifiera och ersätta miljöfarliga organiska ämnen.
⁸ Cyanidoxidationsprocesser ska drivas maximalt så att lättillgänglig (fri) cyanid inte släpps till avloppsnätet.
⁹ Med en klass I oljeavskiljare kan man teoretiskt klara 5 mg/l och en klass II oljeavskiljare kan man teoretiskt klara 100 mg/l.

Krav rörande olje- respektive fettavskiljare

Oljeavskiljare ska vara korrekt dimensionerad och utförd enligt standard SS-EN-858, samt försedd med larm och provtagningsbrunn. Kraven i Tabell 2 innebär att klass I oljeavskiljare krävs. Oljeavskiljaren ska underhållas så att funktionen upprätthålls och besiktigas enligt standard SS-EN-858-2.

Fettavskiljare ska vara korrekt dimensionerad och utförd enligt standard SS-EN-1825.Fettavskiljaren ska underhållas så att funktionen upprätthålls.