Handbok för avfallshantering
Handboken för avfallshantering finns till för att göra arbetet enklare för dig som planerar, bygger och förvaltar system för insamling av kommunalt avfall.
Inledning
Ett bra utformat avfallsutrymme förenklar källsorteringen, minskar mängden avfall och ger en bra boende- och arbetsmiljö. Insamlingssystem behöver vara lättillgängliga, anpassade till lokala förhållanden, samt miljö- och kostnadseffektiva. Avfallshantering i kommunen är i många fall en logistisk utmaning, där flera intressen behöver samverka samtidigt som kraven på god trafiksäkerhet, arbetsmiljö och tillgänglighet ska tillgodoses.
Vid ny- och ombyggnation ska ni kontakta bygglovshandläggare, kommunens tillsynsmyndighet och MittSverige Vatten & Avfall. Det bör ni göra i planeringsskedet, för att diskutera placering och utformning av avfallsutrymme.
Ny- och ombyggnation av:
- Flerbostadshus
- Småhusområden
- Skola/förskola
- Verksamhet
- Verksamhet med krav på fettavskiljare
- Ändrad användning (till exempel från lokal till bostad)
- Förändringsområde (till exempel från fritidshus till permanent bostad)
Avfall Sveriges ”Handbok för avfallsutrymmen”
I Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen, avfallsverige.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns fler lagkrav, riktlinjer och rekommendationer. Där kan du få mer stöd vid val av avfallssystem samt för att skapa ändamålsenliga och säkra avfallsutrymmen.
Lagar och regler
I nedanstående lagstiftning finns bestämmelser kring avfallshanteringen. Observera att det är ett urval av den lagstiftning som finns.
- Miljöbalken
- Avfallsförordningen
- EU:s avfallsdirektiv
- Kommunens föreskrifter om avfallshantering
- Arbetsmiljöverkets föreskrifter
- Boverkets byggregler
- Förordningarna om producentansvar
- Trafikförordningen
Mål och övergripande riktlinjer
EU:s avfallshierarki, avfallstrappan, visar hur man bör hantera avfallet, med följande prioritetsordning:
- Minimera
- Förbereda för återanvändning
- Materialåtervinna
- Återvinna på annat sätt, till exempel energiåtervinna
- Bortskaffa, till exempel donera

Enligt avfallshierarkin ska avfall alltid först och främst förebyggas. För avfall som ändå uppstår ska avfallet i första hand förberedas för återanvändning, i andra hand materialåtervinnas, i tredje hand återvinnas på annat sätt och i sista hand bortskaffas.
Ansvarsfördelning
Kommunens ansvar
Kommunen ansvarar för insamling av kommunalt avfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter och förpackningar från hushåll. Exempel på avfall som uppkommer i hushåll är städsopor, matavfall, slam, grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, gamla läkemedel och farligt avfall.
Jämförligt avfall från verksamheter är exempelvis köksavfall och städsopor från personallokaler i industrier, kontor, handel, restauranger och storkök, skolor och förskolor, järnvägs- och busstationer, vårdinrättningar, samlingslokaler, fritidsanläggningar och byggarbetsplatser.
Fastighetsägarens ansvar
I eller i anslutning till en fastighet ska det finnas avfallsutrymmen som kan användas av boende och verksamheter i fastigheten. Fastighetsägaren är ansvarig för att ordna, installera och underhålla de anordningar för avfallshanteringen som finns inom fastigheten. Det innebär till exempel att hålla transportvägen och uppställningsplatsen fri från snö och halka och att rengöra avfallsbehållarna. Avfallsutrymmen ska vara utformade så att olika typer av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. Mer information om fastighetsägarens ansvar hittar du i kommunens avfallsföreskrifter, sundsvall.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Fastighetsägaren har också ett informationsansvar till boende och verksamma inom fastigheten.
Avfallsinnehavarens ansvar
Alla hushåll och verksamheter har ett ansvar att sortera och lämna avfallet i de insamlingssystem som tillhandahålls. Mer information om olika typer av avfall och ansvarsfördelning hittar du i kommunens avfallsföreskrifter.
Avfall med producentansvar
Från januari 2024 är det kommunen som har ansvar för insamling av förpackningar från hushåll. Alla förpackningar omfattas av producentansvar. Det betyder att producenten som sätter en förpackning på marknaden i Sverige betalar en förpackningsavgift som ska bekosta insamlingen och återvinningen av förpackningen.
Insamlingssystem
Nedanför beskrivs det insamlingssystem som är det vanligaste för hämtning av kommunalt avfall. Här finns också riktlinjer som ska man behöver ta hänsyn till under införandet av systemet.
Kärlhämtning flerbostadshus
Kärlhämtning är ett manuellt system som innebär att chauffören måste dra kärlet fram och tillbaka från hämtstället till sopbilen. Kärl finns i flera olika storlekar och utföranden, från 140 till 660 liters kärl med två, tre eller fyra hjul. Storleken på kärlet har betydelse för vilken typ av avfall som samlas in. Tunga avfallsslag som glas- och matavfall samlas alltid in i mindre kärl än exempelvis pappersförpackningar som är mer volymkrävande och behöver större plats. Det är bra om man kan placera kärl i miljörum inomhus, i fristående miljöhus utomhus eller i kärlskåp.
Bottentömmande behållare
Alla typer av bottentömmande behållare kräver en kranbil när de ska tömmas. Vid tömning lyfts behållaren eller en innerbehållare och innehållet töms i kranbilens container. Bottentömmande behållare finns i olika storlekar, från 0,5 till 5 kubikmeter. Behållarna kan användas för mat- och restavfall, förpackningsavfall och returpapper.
- Kontakta alltid MittSverige Vatten & Avfall redan i planeringsskedet, om ni har tänkt gräva ner djupbehållare. Det finns många saker att ta hänsyn till.
- Vid installation av bottentömmande behållare ska anläggningen utformas så att den går att komma åt med en kranbil.
- Avståndet mellan fordonet och behållaren får inte vara större än 10 meter.
- Behållare för matavfall bör inte vara större än 800 liter.
Kärlhämtning småhus
Standard är ett 190 liters kärl för restavfall och ett 140 liters kärl för matavfall.
Planering och dimensionering
Hur mycket avfall som uppkommer varierar mellan olika hushåll och verksamheter. Barnfamiljer genererar naturligtvis ofta mer avfall än mindre hushåll. När man dimensionerar behöver man utgå från hur mycket avfall som antas uppstå, hur ofta hämtning ska ske, och vilka källsorteringsmöjligheter som finns inom fastigheten.
Mängden avfall som uppstår skiljer sig också under året, där storhelger, in- och utflyttning ofta utmärker sig som toppar i avfallsvolymer. Det behöver finnas utrymme för att ta hand om även tillfälligt ökade volymer utan att det blir överfullt.
Hämtningsintervall
Det vanligaste hämtningsintervallet för mat- och restavfall från flerbostadshus är en gång i veckan. För förpackningsavfall är de vanligaste hämtningsintervallen:
- varannan vecka för pappers- och plastförpackningar
- var fjärde vecka för metall- och glasförpackningar.
Avfallstyper
I ny- och ombyggnation av avfallsutrymmen ska det finnas plats för följande avfallstyper. Mängderna i tabellen är hämtade från en schablon i Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen, avfallsverige.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Avfallstyp | Liter per vecka och hushåll |
---|---|
Restavfall | 45-55 liter |
Matavfall | 10 liter |
Pappersförpackningar | 40-50 liter |
Plastförpackningar | 20-30 liter |
Färgade glasförpackningar | 2 liter |
Ofärgade glasförpackningar | 2 liter |
Tidningar (inte obligatoriskt) | 2 liter |
Avfallskärl
Mängden avfall styr vilken storlek och typ av kärl du behöver. I tabellen nedan kan du se storleken på de kärl som är vanligast.
Kärlmått | Höjd | Djup | Bredd |
---|---|---|---|
140 liter | 107,5 cm | 55,5 cm | 48,5 cm |
190 liter | 107,5 cm | 70,5 cm | 57,5 cm |
370 liter | 107 cm | 80,5 cm | 77 cm |
660 liter | 122,5 cm | 77,5 cm | 125,5 cm |

Avfallsutrymmet
Det är flera faktorer som styr var ett avfallsutrymme ska placeras. Arbetsmiljö, trafiksäkerhet, tillgänglighet samt risk för miljö- och hälsostörningar är faktorer man alltid behöver ta hänsyn till. Hur stort ett avfallsutrymme behöver vara beror på antal och typ av hushåll eller verksamhet, avfallsmängder, kärlstorlek, hämtningsintervall. Utöver innehållet i den här handboken ska också de lokala föreskrifterna följas. Där finns till exempel krav om hur avfallet ska sorteras.

Illustrationen visar behovet av utrymme för ett flerbostadshus med 50 lägenheter och hämtning en gång i veckan. Exemplet baseras på de avfallsmängder som visas i tabellen ovan.
Utformning
- Tydlig skyltning som informerar om både avfallsutrymmets placering och åtkomst och var man ska slänga olika typer av avfall.
- Avfallsutrymme ska utformas som en egen brandcell, Se BBR, BFS 2011:6 kap. 5 med ändringar t.o.m. 2017:5.
- Rumshöjden i avfallsutrymme och vid transportväg inomhus ska vara minst
2,1 meter. - Arbetsutrymme för hämtpersonal framför kärl ska vara minst 1,5 meter i djup.
- Dörröppning till avfallsutrymme ska ha en fri höjd av minst 2 meter och ett innermått av minst 1 meter i befintlig bebyggelse. Vid nybyggnationer rekommenderas ett innermått på minst 1,2 meter.
- Dörrar ska kunna öppnas och ställas upp samt stängas med arbetshandskar på och med rak rygg. Dörrstopp ska finnas. Automatiska dörröppnare rekommenderas.
- Avfallsutrymmen bör förses med elektroniskt lås, exempelvis kod eller bricka
i stället för nyckel. - Trappsteg, kanter och trösklar ska inte förekomma.
- Vid ombyggnation förses höjdskillnader med ramp eller annan anordning.
- Lutning på ramp/dragväg får vara max 1:12.
- Frostfritt avfallsutrymme bör förses med golvbrunn och tappställe om det inte medför oskäliga kostnader.
- Ytor ska vara slittåliga och för att kärl inte ska skada väggarna, montera en avbärarlist.
- Utrymme för kommunalt avfall och avfall med producentansvar bör vara gemensamt.
- Avfallsutrymmet ska utformas så att det är möjligt att hålla rent och skadedjursfritt, samt så att störningar för närboende på grund av buller och luktstörningar undviks.
- God belysning, bra ventilation, ljusa färger och tydlig skyltning med sorteringsanvisningar är andra faktorer som ska beaktas. Belysningens ljusstyrka ska vara minst 400 lux och gärna försedd med automatisk tändning och släckning. Miljörummen bör förses med fönster för att öka ljusinsläpp och trygghet.
- Storlek på kärl och hämtningsfrekvens anpassas efter antalet boende och avfallsmängd.
- Grovavfall förvaras i annat utrymme än övrigt avfall.
Öka andelen återanvändning
Skapa återbrukslösningar för att öka andelen återanvändning och minska avfallsmängderna. Återbrukslösningar kan utformas på olika sätt, till exempel genom ett återbruksrum. Om ni väljer en fast yta för återbruk bör ni följa dessa rekommendationer:
- Ytan för återbruk bör vara tillräckligt stor för att material ska kunna hanteras utan att gå sönder.
- Ytan bör vara tydligt avgränsad för att materialet inte ska blandas ihop med avfall.
- Det bör finnas tydliga rutiner för rensning och städning.
- Det bör finnas tydlig information i form av skyltning i anslutning till utrymmet om vad som tas emot, eventuella öppettider och kontaktperson.
- Det bör finnas tydlig information om vad utrymmet är till för, till exempel om det är byte/ge-och-ta som gäller eller om en välgörenhetsorganisation gör hämtningar.
- I det senare fallet bör det även framgå vilken välgörenhetsorganisation som hämtar.
Verksamheters avfall
Verksamheters avfallsmängd och avfallets sammansättning beror på verksamhetens typ och omfattning. Bland annat påverkas mängderna av antal anställda och hur många besökare/kunder som kommer till lokalen. Alla verksamheter både ger upphov till både verksamhetsavfall och jämförligt kommunalt avfall. Exempel på kommunalt avfall från företag är rester från personalmatsalar och städsopor. Det avfallet är det bara kommunen, eller kommunens entreprenör som får samla in. Verksamhetsavfallet hämtas av valfri entreprenör som har tillstånd för transport av avfall.
Tillgänglighet
Det ska vara lätt att göra rätt. Alla, oavsett boendetyp eller särskilda behov, ska kunna lämna sitt avfall. För att underlätta för boende att lämna sitt avfall bör avlämningsplatsen placeras i naturliga gångstråk, exempelvis i samma riktning som busshållplats, parkering eller liknande.
- Enligt Boverkets byggregler ska avståndet från entréer till avlämningsplats för flerbostadshus inte överstiga 50 meter.
- Avfallsutrymmen ska vara tillgängliga och nåbara för personer med funktionsnedsättning. Det innebär bland annat krav på tillräckliga manöverutrymmen framför och vid sidan av luckor samt lätt öppningsbara dörrar/luckor.
Skyltsystem
Den 1 juli 2020 lanserade Avfall Sverige ett nytt gemensamt skyltsystem för avfallssortering för att göra det enkelt för alla att sortera rätt.

Exempel på skyltar hämtade från Avfall Sveriges gemensamma skyltsystem.
- Information ska finnas och vara tillgänglig, samt utrustning utformas för personer med nedsatt syn. Tydliga texter, symboler och färger kompletterade med punktskrift bör finnas.
- Barnsäkerheten får inte äventyras, vilket innebär att avfallsbehållare eller utrymmen bör vara försedda med en låsanordning för att förhindra att barn kan krypa in och skadas.
Trafikplanering
Avfallshantering genererar mycket transporter och ställer krav på vägars utformning som bredd, bärighet och möjligheter att vända. Det är särskilt viktigt att tänka på för områden där det finns höjdbegränsningar i tillfartsvägen för tung trafik. Vid nybyggnation och förtätning av befintlig miljö är ofta framkomlighet fram till och vid hämtplatsen något som begränsar hämtningsfordon.

Hämtningsplats för baklastande hämtningsfordon. Bild: Sara Sundin, Ramboll.
I områden där det finns hinder i tillfartsvägen, exempelvis låga broar, behöver fastighetsägaren kontrollera att hämtningen kommer att fungera med det hämtningsfordon som används. Det behöver man göra innan man gör konkreta ingrepp på fastigheten.
Hämtning av avfall
Nedanstående råd och anvisningar omfattar all form av yrkesmässig hämtning av avfall och gäller transportväg och trafiksäkerhet vid hämtning.
- Gatan ska ha god framkomlighet och fri sikt för hämtningsfordon, och hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri.
- Vid återvändsgator ska det finnas vändmöjligheter dimensionerade för hämtningsfordonen.

Alternativ vändplats för baklastande hämtningsfordon. Bild: Sara Sundin, Ramboll.
- Vid angöring med hämtfordon ska tillfartsvägen och eventuell vändplan ha tillräckligt med utrymme för tunga fordon enligt BK II.
- Vid nybyggnationer bör gatan fram till hämtstället vara utformad så att hämtningsfordon kan köra runt.
- Körbanan bör vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering är tillåten längs gatan måste den vara bredare. Om gatan är enkelriktad och det inte finns parkerade fordon kan körbanan vara smalare men bör inte understiga 3,5 meter.
- Dragvägar mellan avfallsutrymme och uppställningsplats ska vara så korta som möjligt. Upp till 15 meter ingår i abonnemang för flerbostadshus.

Dragväg. Bild: Sara Sundin, Ramboll
- Ur trafiksäkerhetssynpunkt ska backning undvikas och får endast förekomma vid vändning med max en billängd, exempelvis genom en trevägskorsning.
- Det är inte tillåtet att backa över gång- och cykelbana. Det är inte heller tillåtet med uppställning eller att köra på dessa.
- I de fall avfallshämtning sker på gågata eller gångfartsområde där backning inte kan undvikas ska trafikkontorets områdesplanerare kontaktas för att se över lämpligheten och möjliga åtgärder.
- Angöringsplatsen ska vara utformad så att hämtfordon inte blockerar övrig trafik. Angöringsplatsen ska också vara utformad så att hämtpersonalen kan stiga ur på ett säkert sätt. Att öppna förardörren mot en hårt trafikerad väg med hög hastighet och/eller stort flöde av fordon är till exempel inte lämpligt.
- Låga broar, garage, och andra ställen med begränsad höjd måste medge hämtning med de hämtningsfordon som krävs för fastighetens avfallshantering. Träd och annan växtlighet får inte inskränka på vägbredd eller fri höjd.
Att planera för mindre vändplaner rekommenderas inte då framkomligheten begränsas och backning krävs. Vid projektering av nya gator bör svepytor användas för att säkerställa framkomligheten. I nybyggnadsområden bör gatustrukturen utformas så att hämtfordon kan köra runt utan att behöva vända eller backa.
När ska du kontakta MittSverige Vatten och Avfall?
I god tid innan inflyttning, kontakta MittSverige Vatten och Avfall för:
- beställning av kärl vid nybyggnation.
- besiktning av avfallsutrymme.
- överlämning av nycklar och passerkort.
Beställ gärna en tillfällig container för grovavfall och emballage vid inflyttning. Hänvisa även till återvinningsstationer och återvinningscentraler. Det är alltid stora volymer avfall i samband med inflyttning.
Checklista
Använd nedanstående checklista som underlag när ni planerar en fastighets eller ett områdes avfallshantering.
Börja i tid
För att en fastighet eller ett större område ska ha en fungerande avfallshantering krävs att planeringen och utformningen av systemet finns med tidigt i planeringen. Mängden avfall är en viktig faktor när man väljer insamlingssystem. Den nya bebyggelsens omfattning sätter förutsättningarna för att uppskatta avfallsmängder och källsorteringsbehov. Tänk också på att följa kraven på fastighetsnära insamling av förpackningar och matavfall. Använd följande frågor för att ringa in projektet.
- Är det flerbostadshus, radhus, småhus och/eller verksamheter?
- Är det ett större nybyggnadsområde, ett mindre kvarter, förtätning i befintlig bebyggelse eller en ombyggnation?
- Är det gles eller tät stadsbebyggelse?
Identifiera lämpliga ytor
Insamlingssystemet kräver sitt specifika utrymme. Utgångspunkten är att avfallshantering alltid ska ske inom fastigheten. Det behöver finnas utrymme både för insamlingssystemet i sig och för hämtning med det avfallsfordon som används. För småhus, anordna en lämplig hårdgjord yta 1 x 2 meter.
Planera avfallsutrymmet
Det ska vara lätt att göra rätt i fastigheten. Utrymmen för system och för olika avfallsfraktioner, alltså de olika typerna av avfall, ska säkerställas för att underlätta insamling och hämtning. Om det finns utrymme bör även fastighetsägare skapa möjligheter för återbruk. Planera utrymmet för framtida förändringar. Sannolikt kommer kraven på källsortering, men även möjligheter till återbruk att bli större i framtiden.
Anpassa avfallshanteringen
Avfallshanteringen ska integreras i bebyggelsen och dess omgivning på ett estetiskt tilltalande sätt. Utformning av avfallshantering bör ske med hänsyn till gaturummets mått och karaktär. Det är önskvärt att synliga delar av avfallssystemet blir en del av gaturummets övriga möblering. Utformningen av insamlingssystemen ska även ta hänsyn till hur andra trafikslag påverkas, såsom gång och cykel, kollektivtrafik och parkering. Inspiration till utformning av olika avfallslösningar och hur planering kan se ut för att passa i olika sammanhang kan exempelvis hittas i Boverkets rapport Avfallshantering – tillgänglig, säker och estetisk, boverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Det ska vara lätt att göra rätt
Insamlingssystemen ska utformas för att vara:
- enkelt för alla, oavsett behov och eventuell funktionsnedsättning
- tydliga – tänk på att erbjuda information på flera språk om det finns behov
- nära – rekommendationen är max 50 meter till avlämningsplats för boende
i flerbostadshus. Att ordna källsorteringsmöjligheter i fastigheten är ett krav som ökar både utsorteringsgraden och servicen.
Säkerställ en god arbetsmiljö
Hämtning ska utföras i en god arbetsmiljö. Det innebär bland annat att:
- Angöringsplats ordnas så nära hämtstället som möjligt, lämpligen inom
15 meter. - Kraftiga lutningar, trånga passager, trappor eller höga trösklar inte förekommer där kärl dras.
- Markbeläggning ska vara hårdgjord och hållas så plan som möjligt.
Trafikplanering ur avfallsperspektiv
Avfallshantering genererar mycket transporter och ställer krav på vägars utformning som bredd, bärighet och vändmöjligheter. Vid nybyggnationer och ombyggnationer som påverkar avfallshanteringen, tänk på följande saker:
- Framkomlighet, bredd och bärighet i tillfartsvägen fram till hämtningsstället. Det är särskilt viktigt för platser med begränsad höjd och bredd exempelvis låga broar och garage.
- Angöring och behov av lastplats/p-förbud ska hanteras i tidigt skede.
- Vid återvändsgator ska det finnas vändmöjligheter dimensionerade för avfallsfordon.
- Hämtning av avfall ska ordnas så att inte backning av avfallsfordon krävs.
Ta hänsyn
Vid placering av insamlingssystem är det viktigt att ta hänsyn till hygien-, buller- och miljöaspekter enligt följande:
- Anläggningen och/eller avfallsutrymme ska dimensioneras för att uppfylla vad som anges i kommunens avfallsföreskrifter om hämtningsintervall.
- Vid utformning och placering av insamlingssystem ska man tänka på risken för olägenhet och buller till kringliggande bostäder och lokaler. Det innebär att anläggningar utformas så att tömningstiden begränsas och inte sker alltför ofta.
- Lämpligt skyddsavstånd mellan insamlingspunkt och bostad eller lokal beror på vilka ljudnivåer som blir, hur ofta och när hämtning av avfall sker och de intilliggande bostädernas ljudisolering och utformning. För bostäder nära uppsamlingsplats för maskinell hämtning rekommenderas fönster med bättre ljudvärden än normalt.
- Olägenheter i form av lukt och buller ska förebyggas så långt det är rimligt. Med rimliga åtgärder menas vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt skäligt ur ett branschperspektiv.
- Utrymme och utrustning ska vara skadedjurssäkra och rengöras vid behov.
Tänk på brandrisken
Det är förbjudet att ställa brännbart material i trapphus och entréer eftersom de används för utrymning om det börjar brinna. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att ordna lämpliga utrymmen för insamling av brännbart material. Speciellt bör observeras att kärl, lastpallar eller annat brännbart avfall inte bör placeras intill eller på lastkajer, speciellt vid skolor, köpcentrum eller andra offentliga platser. Generellt sett bör kärl placeras på ett sådant sätt att brand i kärl inte kan spridas till fasad eller takfot. För att säkerställa trygg utrymning och framkomlighet för brandförsvarets fordon förordar brandförsvaret att kärl med brännbart material placeras:
- minst 2 meter från utrymningsväg
- inte över brandpost, vatten- och gasavstängning eller liknande.
Bygglov och bygganmälan
Det kan behövas bygglov för uppställningsplats av avfallsbehållare och/eller andra avfallsutrymmen. Vid ansökan om bygglov ska ni bifoga en situationsplan (tomtkarta) över fastigheten där aktuellt område är redovisat. Bygglov behövs:
- för att uppföra en fristående byggnad för avfallshantering
- om en lokal för verksamheter ändrar sin användning till avfallsutrymme
- i vissa fall när man gräver ner djupbehållare för avfall.
Det som avgör om bygglov behövs eller inte är antalet djupbehållare. Åtgärder som inte kräver bygglov kan kräva en bygganmälan om det blir aktuellt med en ändrad planlösning. Kontakta kommunens bygglovavdelning, sundsvall.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Markupplåtelseavtal kan krävas samt att kommunens gatuavdelning och/eller driften kan ha synpunkter som kan behöva beaktas.
Hitta på sidan